Piggare

Nu är jag piggelin igen! :) Men har fortfarande ont i armen, känns som att jag fått rejält med stryk och inte en fjuttig liten spruta. Är ändå väldigt nöjd med att jag vaccinerade mig, var på akuten idag i tjänsten och väntrummet där var fullt av folk med munskydd som satt och hostade.

Idag drog stormen in över Skåne, det blåser och regnar riktigt kraftigt. Som tur är fick jag skjuts hem av en kollega så jag slapp gå hem i ovädret. Hade tänkt mig en löprunda ikväll men det blir inget med det. Jag har dragit på mig mysbyxorna och parkerat mig i soffan istället!

Dålig av vaccinet

Tog mitt influensavaccin igår eftermiddag. På kvällen svullnade armen upp och började värka. Så fort jag rör på armen, framför allt om jag lyfter den så gör det ont. Idag har jag även fått feber, ont i huvudet och känt mig tröttare än tröttast. Har sovit bort större delen av dagen. Tur att jag hade en fridag idag! Känner mig lite lurad, trodde att man skulle slippa bli sjuk om man vaccinerade sig. Hoppas det har gått över till imorgon för då ska jag jobba igen.

Nu ligger jag i soffan och slötittar på tv och bloggar. Väntar på att mannen ska komma hem från jobbet. Han har lovat att handla hem take away mat, stekta nudlar med grönsaker och kyckling. Har inte ätit något på hela dagen förutom lite frukost imorse så jag tror att jag behöver mat. Han är snäll och omtänksam min man!

Perspektiv

Imorse ringde min pappa och berättade att min kusin blivit inlagd på sjukhus. Hon har anorexia och har nu blivit i riktigt dåligt skick. Hennes puls var endast 38 slag/minut och hon är bara skinn och ben. Det ger en lite perspektiv i tillvaron, plötsligt känns ens egna problem som små. Jag vet att man inte kan eller ska jämföra så men ändå. Mina tankar är nu hos min kusin som är så sjuk.

Livet går vidare

Jag har inte orkat blogga eller läsa bloggar på ett tag, men nu är jag tillbaka! Tack alla snälla och goa tjejer för era stöttande kommentarer, det värmer verkligen!

Vi har en behandling kvar i vårt 3-pack och vi har bestämt oss för att vänta med den ett tag. Om vi skulle ha kört på direkt igen så skulle jag börja spruta igen om ca 3 veckor och det pallar jag bara inte. Nu ska jag komma i form istället så att jag mår bra. Jag mår nämligen inte bra av all viktuppgång av behandlingarna och att inte kunna träna regelbundet. Nu ska jag fokusera på träning, bra mat och att ha det bra. Jag har redan gått ner 1,5 kg på 5 dagar!

Jag har börjat bli mer och mer inriktad mot adoption, vi står ju i kö hos AC sedan i mars. Börjar mentalt förbereda mig på att det kanske är adoption som är vår väg till barn. Jag har insett att det är stor risk för att vi tillhör den skaran som som inte lyckas genom IVF. Faktum är ju att alla lyckas inte få barn genom IVF.

Vi har som sagt en behandling kvar och vi skulle inte göra flera sa vi när vi köpte 3-packet. Jag vet inte om det kommer att bli den sista någonsin men någon gång måste man ju säga stopp. Man kan ju inte göra hur många behandlingar som helst. Hur vet man när det är dags att sluta med IVF? Läkarna kan ju inte förklara varför det inte lyckats för oss. Vi får insatt fina embryon, slemhinnan är fin, allt ser bra ut men ändå fäster det inte. Hur vet man när det är dags att "ge upp"?

Ruvardag 9, IVF 5

Vi har misslyckats igen. Började blöda imorse och gjorde ett test, minus såklart. Kan inte beskriva hur jag känner mig, jag saknar ord. Är bara så otroligt ledsen och uppgiven.

Ruvardag 8, IVF 5

Fortfarande mensvärk, en sjuhelsikes mensvärk, men ingen mens! Har inte vågat tjuvtesta heller fegis som jag är...

Ruvardag 7, IVF 5

Som jag berättade om i mitt förra inlägg så har mönstret börjat upprepa sig. Ömheten i brösten är ett minne blott och värken har kommit. Redan igår på ruvardag 6 kände jag att brösten inte var ett dugg ömma längre och jag fick väldigt ont i magen, en molande värk som kändes precis som mensvärk och höll i sig hela dagen. Tyckte det var i tidigaste laget att få mensvärk! Tidigare har jag börjat blöda på ruvardag 13 med 2 dagars embryon och på ruvardag 12 med 3 dagars embryon. Nu har jag ju en blastocyst som odlats i 5 dagar så ifall jag inte är gravid borde jag alltså börja blöda på dag 10 har jag räknat ut. Då känns det tidigt med mensvärk redan på ruvardag 6. Så många dagar före blödningen har jag aldrig haft mensvärk tidigare. Så det kändes lite positivt igår eftersom värken kom oväntat tidigt, tänkte att det kanske kunde vara växtvärk i livmodern eller något sådant.

Imorse när jag vaknade kände jag direkt att mensvärken var där och den här gången kändes det mer på vänster sida, känns ungefär som att det är i vänster äggstock faktiskt. Där brukar jag väldigt ofta få ont precis före mens och i början av mensen. Fattar inte varför jag får ont där, fattar inte vad äggstocken har med mensen att göra. Så imorse kändes det inte lika positivt längre. Det där med att ha värken i vänster äggstock känns om att det talar för att mensen är på väg. Nu känns det lite mer positivt igen för värken på vänster sida har lagt sig lite och nu känns det mer i mitten av magen. Jag har inte börjat blöda heller och har inte sett till något färgat alls. Brösten är som sagt inte alls ömma längre men de är fortfarande svullna. Jag är väldigt trött och har varit det i flera dagar nu. Så visst hoppas vi fortfarande. Jag vill inte ha mens, jag vill vara gravid! Snälla låt mig vara gravid nu!

Igår fick jag veta att en kollega är gravid. Jag och min ofrivilligt barnlösa kollega förvandlades till två riktiga bitterfittor som satt och surade och muttrade ihop. Det är inte så att vi missunnar vår kollega hennes graviditet men visst blir vi avundsjuka och tycker att det är orättvist att hon blir naturligt gravid på typ tredje försöket trots ett liv i sus och dus med massor av festande, hög alkoholkonsumtion och rökande. Men sånt är livet.

Ikväll ska jag och mannen stanna hemma och mysa i tv-soffan. Det är redan helt mörkt ute. Tror jag ska tända lite ljus och sätta på lite soft musik medan jag väntar på att mannen ska komma hem från träningen.