onsdag 27 januari 2010

Nattpass i snökaos

Inatt ska jag jobba och så även imorgon natt. Det råder kaos på vägarna här i Skåne för det snöar hejvilt samtidigt som det blåser kraftigt. Det betyder att snön driver snabbt i det platta skånska landskapet och vägar som precis plogats kan efter en kort stund vara helt oframkomliga igen. Läste nyss att E6'an mellan Helsingborg och Malmö är helt avstängd på grund av flera olyckor. Undrar om det blir en natt i trafikolyckornas tecken, bäst man tar på sig ylleunderstället under uniformen!

Nu är det cirkus 2,5 veckor kvar till sprutstart. Känner mig redo att köra igång igen. Det nya i denna behandling blir Trombyl, det har jag inte testat innan. Trombyl ska vara blodförtunnande vilket ökar cirkulationen i livmodern och detta kan kanske underlätta för embryot att fästa. En del som gjort flera IVF utan att lyckas har fått Trombyl och har då blivit gravida. Frågan är om det berodde på Trombylen eller om det helt enkelt var en fantastisk kämpe till embryo just den gången? Det är det väl ingen som vet tyvärr. Har även fått höra att man kan få Trombyl för att förhindra missfall ifall man fått upprepade sådana. Ifall ni har några erfarenheter av Trombyl får ni gärna dela med er!

Nej hörrni, nu ska jag ta och försöka sova en timme eller två inför nattens arbete. Ha det gott!

tisdag 19 januari 2010

Mens

Idag kom mensen, eller igår egentligen för jag ser nu att klockan är över midnatt och det blivit tisdag. Måndag och mens, kan det bli sämre? Ja det är klart det kan men det var ingen höjdare i alla fall. Lite nere blir man ju ändå varje gång den kommer. Tänk om den bara kunde låta bli att komma någon gång, vad häftigt det hade varit! Helt underbart fantastiskt magiskt och superduperhärligt!

Det betyder i alla fall att det inte är långt kvar till sprutstart, ska ju börja med Menopur på dag 2 i nästa menscykel. Cirkus fyra veckor kvar alltså... Jag vill så himla himla gärna att det ska fungera den här gången! Jag vill det så oerhört mycket så att det inte går att beskriva i ord. Samtidigt är jag rädd för att det inte kommer att funka den här gången heller. Efter så många misslyckanden har man en pessimistisk röst inom sig som försöker göra sitt bästa för att platta till alla ens förhoppningar. Men jag måste försöka tänka positivt, det kan ju faktiskt funka helt plötsligt. Det finns ju dem som blir gravida efter många IVF-försök. Hoppas hoppas hoppas att det är vår tur den här gången!

söndag 17 januari 2010

Berörd av den sköra tråden

Såg på ett intressant och väldigt sorgligt program nyss , "Den sköra tråden" på SVT2. Det var en dokumentär där man följde några familjer vars barn föddes för tidigt, om deras kamp på neonatalavdelningen i Lund. Några av barnen klarade sig inte. Tänk att förlora sitt barn, så fruktansvärt! Jag satt med en stor klump i bröstet och tårarna bara rann och rann. Men programmet var inte bara elände, det var även några barn som det gick bättre för och som klarade sig. Om ni inte såg programmet se reprisen 18/1 på SVT1!

tisdag 12 januari 2010

Nytt år, lite nytt hopp

Hoppas att ni alla hade ett bubbligt nyår, det hade jag! Jag önskar att 2010 ska bli året då det äntligen ska hända något på barnfronten för alla oss som kämpat och fortfarande kämpar på. Det är vi väl värda va?

Om ca fem veckor är det dags att plocka fram sprutorna igen, det är dags för vår sjätte IVF/ICSI behandling. Jag har inga stora förhoppningar om att det ska leda till en graviditet med tanke på vår historik men visst finns där ett litet hopp ändå. När vi ställdes inför faktum att vi tyvärr inte tillhörde den lyckliga skaran av par som får barn inom 3 IVF-behandlingar så köpte vi ett 3-pack privat. Vi sa då att har det inte lyckats efter sammanlagt 6 behandlingar så har vi ju verkligen försökt, då får vi gå vidare med adoption istället. Nu är vi där, vid behandling 6, den "sista" behandlingen. Om det verkligen blir den sista någonsin vet jag inte men det blir i alla fall den sista på länge. Ifall behandlingen inte lyckas nu heller så kommer vi att jobba vidare på adoption.

Jag kan mycket väl tänka mig att adoptera men jag längtar ändå fortfarande efter att bli gravid. Det hade ju varit helt underbart om det hade kunnat lyckas nu på sjätte försöket! Jag vågar inte tro att det ska göra det, men som sagt så gryr ändå ett litet hopp någonstans längst inne i hjärtat trots att förnuftet säger att det kommer att gå precis som de tidigare gångerna, det vill säga åt skogen. Det är väl bara att köra på och hoppas på det bästa.