torsdag 31 maj 2012

Lite eländigt nu...

Har haft mycket att göra på jobbet och ganska så stressigt på sistone. I vanliga fall är jag rätt stresstålig men jag tror att vår livssituation med frustrationen över vår ofrivilliga barnlöshet och sorgen över missfallet i mars har gjort mig känsligare än vanligt. Jag har haft mycket huvudvärk på sistone och orkar absolut ingenting efter jobbet, bara kraschlandar i soffan framför tv'n. Känns sådär kul...

Idag blev jag också ledsen på jobbet men höll masken som så många gånger förr, men grät bittra tårar när jag kom hem. Träffade en kollega som är gravid på lunchen. Har inte pratat med henne om det tidigare men har vetat om ett tag att hon är det. Hon berättade idag att hon inte vetat om att hon var gravid förrän i vecka 13, för hon hade minsann precis slutat med p-piller och inte fått en vanlig mens än, hon trodde att det kunde dröja innan mensen kom igång så därför tyckte hon inte det var konstigt att den dröjde. Hon blev alltså gravid direkt efter att hon slutat med p-piller, innan nästa mens ens kommit! Hon ska ha barn i oktober. Jag skulle haft barn i oktober... om jag inte hade fått missfall. Blev så himla ledsen! Varför ska det vara så jäkla lätt för vissa? Rumla runt i sängen några gånger och vips direkt är de gravida på första rundan och såklart går allt jättebra, inga missfall där inte. Är ändå glad för deras skull men väldigt ledsen och bitter över vår egen situation och såklart rätt så avundsjuk. Ska detta aldrig vända?

Ska i alla fall försöka med ett till FET nu i sommar, ska börja med medicineringen när nästa mens kommer om ca 2 veckor. Sen blir det förhoppningsvis insättning i skiftet juni/juli, vi har ju bara två embryon kvar i frysen, hoppas att i alla fall en av dem klarar sig!

onsdag 16 maj 2012

Trött, trött, trött

Fick testresultatet igår på mitt blodprov, hcg var lägre än 1, alltså negativt, toknegativt! Ledsen, uppgiven och trött, så himla trött...

Hur många försök ska man orka med egentligen? Vi har två embryon kvar i frysen i Finland, känns högst osäkert att det ens blir en till FET. Nu denna gången gick det åt fem embryon från frysen för att få fram de två som sattes in. Känns då som att risken är rätt stor att ingen av de två som är kvar kommer att överleva, eventuellt kanske en om vi har tur. Om det inte blir någon mer FET eller om det inte blir barn av den så är det bara att börja om från början igen med ny donator och hosta upp ytterligare ca 70 000 kr. Känns rätt hopplöst just nu...

Adoption känns också rätt hopplöst. Köerna blir bara längre och längre och det kommer allt färre barn till Sverige. Korea som vi passade in så bra på förut kan vi tydligen glömma nu för de håller på att ändra sin lagstifning och då är maken plötsligt för gammal. Etiopien passar vi in på men det är fyra års kö i Sverige och sedan ca ett års kö i landet. För oss med vår kötid innebär det ca två års väntan.

Nej usch och fy vilket negativt inlägg, men jag känner mig rätt negativ idag, lika negativ som mitt testresultat.

måndag 14 maj 2012

Ruvardag 11

Kunde såklart inte låta bli utan tjuvtestade igår på ruvardag 10, testet var negativt. Blev så himla ledsen och kände att det är helt kört, jag är inte gravid, vi har misslyckats. Så det var ju bara så dumt att testa! Samtidigt som man blir ledsen och besviken ifall det är negativt så kan man inte lita helt och hållet på resultatet ändå eftersom man testar så tidigt. Men jag trodde faktiskt att jag skulle få plus när jag bestämde mig för att testa, har ju känt mig som förra gången, när jag faktiskt var gravid. Därför blev kanske fallet ännu högre...

Men nu när jag funderat på saken så har jag bestämt mig för att det inte alls behöver vara kört. Förra gången testade jag första gången på ruvardag 12 och fick då svagt plus. Tror faktiskt inte att jag hade fått det plusset om jag hade testat på ruvardag 10 den gången. Har ju såklart läst en massa på FL också och där finns många exempel på andra som först fått negativt test runt dag 10 och sedan positivt några dagar senare. Så hoppet lever även om det fått sig en törn!

Sen mår jag ju som en råtta, ont i magen, ont i huvudet, trött, disträ, okoncentrerad, rapar för kung och fosterland, lätt illamående om jag blir hungrig, ont i halsen, känner mig varm men har inte feber, sover dåligt och måste upp och kissa på nätterna. Listan är ju hur lång som helst! Fattar inte hur man skulle kunna må såhär kass om man inte är gravid... Ja det skulle ju vara om man är sjuk då, inbillningssjuk kanske... ;)

Imorgon på ruvardag 12 är det i alla fall officiell testdag, med blodprov. Har fått en tid på gynmottagningen på förmiddagen imorgon för att ta blodprovet. Tror man får besked senare samma dag, så imorgon eftermiddag vet vi förhoppningsvis. Håll era tummar imorgon snälla ni, de behövs!!!

fredag 11 maj 2012

Ruvardag 8

Äntligen fredag! Har haft en rätt så fullspäckad vecka på jobbet och det var full rulle in i det sista idag. Men nu har helgen börjat, känns skönt. Känner mig sugen på ett glas rosévin... hmm... det går ju inte. Borde man ens vara sugen nu när man ruvar ifall man är gravid eller är det ett dåligt tecken tro?

Sitter här och pillar i mig jordnötter, får väl ta ett glas Ramlösa till. Matlusten är det i alla fall inget fel på. Har precis som förra gången ett himla sug i maggropen i tid och otid och allra mest direkt när jag vaknar på morgonen. Förra gången var jag ju gravid men vet ju ändå inte om det berodde på det eller på medicinerna. Så det känns som att det inte är någon större idé att analysera för mycket, men att helt låta blir är nog omöjligt ;)

De eventuella "symptomen" är i alla fall följande:

Svag svag molkänsla mitt i nedre delen av magen av och till, mer på kvällarna.
Sug i magen om jag inte ätit på ett tag.
Lite sur känsla i maggropen emellanåt.
Otroligt rapig på kvällarna, kan sitta och rapa konstant i en timme eller mer.
Trögare mage än vanligt.
Sover dåligt och vaknar varje natt för att gå upp och kissa, vilket jag normalt inte gör.
Trött och disträ (beror nog på att jag sover dåligt och har mycket på jobbet).

Har inte det minsta ömma bröst men det hade jag inte förra gången heller förrän två dagar före plusset som då kom på ruvardag 12. Man kan väl säga att jag känner mig ungefär som jag gjorde sist, om jag minns rätt... Men vågar absolut inte påstå att jag skulle vara gravid igen för det. Tror mycket av de så kallade symptomen har att göra med progynon och progesteron och att man känner efter extra mycket. Det går inte att veta alls helt enkelt, det är bara att vänta... vänta... vänta... och sen testa och se!

Trevlig helg!!!


tisdag 8 maj 2012

Ruvardag 5

Sov dåligt inatt igen. Somnade först men vaknade efter några timmar genomsvettig över hela kroppen, lakanen var helt blöta. Somnade om sedan och vaknade igen vid halv fem tiden av att jag var kissnödig och var tvungen att gå på toaletten. Sedan hade jag svårt att somna om, hade svag molvärk i nedre magen och i övre magen sög det till i magsäcken och jag kände mig hungrig. Idag har den svaga molvärken i nedre magen fortsatt konstant hela dagen och håller fortfarande i sig. Gravidsymptom eller inbillning?

Åh vad tiden sniglar sig fram... Har testdag den 15/5 med blodprov. Men har inte bestämt mig för ifall jag åker iväg på det eller ifall vi ska göra som sist och vänta lite till och göra ett vanligt graviditetstest hemma istället. Vi får se...

måndag 7 maj 2012

Ruvardag 4

Känner mig trött och sliten idag. Hade jättesvårt att somna igår kväll, gick och lade mig vid 22.30 men vid 02.15 var jag fortfarande helt klarvaken och hade inte ens slumrat till, galet! Låg sedan vaken en stund till innan jag äntligen somnade kanske framåt 03-tiden. Inte så lyckat när man var tvungen att kliva upp 06.15 imorse.

Anledningen till att jag hade svårt att somna var dels att jag kände lite svag tryckande känsla i livmoderstrakten och dels att jag då började fundera en massa och tankarna började snurra rundor. Hade svårt att slappna av liksom.

Jag har räknat ut att om embryot/embryona fäst så har de gjort det vid detta laget. Hur tidigt är det egentligen möjligt att känna något av en eventuell graviditet? Kan man kanske känna något tidigare om man nyligen varit gravid? Jag känner mig konstig, jättesvårt att förklara hur det känns, bara en allmän skum känsla i kroppen och sedan den där svagt tryckande känslan mitt i nedre delen av magen. Kände ungefär så förra gången då jag var gravid men lite senare, kanske några dagar innan vi fick plus, minns inte riktigt. Attans att man glömmer så fort...

Sen har jag ju ingen tidigare erfarenhet av hur det kan kännas efter en ÄD-behandling om man inte är gravid. Vad får man för symptom av enbart medicinerna? Men jag har i och för sig inte haft några biverkningar som jag reagerat på och medicinerna har jag ju knaprat länge nu... Ni ser ju vart jag vill komma, att det är gravidsymptom som jag har! :) Det är nog alldeles för tidigt, det är säkert inbillning alltihop.

söndag 6 maj 2012

Ruvardag 3

En solig men lite kylig dag i Skåne. Har haft en härlig dag med frukost i goda vänners lag, shopping av nya solsängar till altanen och sedan lite trädgårdsarbete. Svärmor hade varit hos oss under tiden som vi var borta och lämnat en nybakad rabarberpaj till oss, mums! Sådant blir man glad av!

Har känt mig positiv och glad både igår och idag, har liksom en harmonisk känsla i kroppen. Hoppas det bådar gott... Det är ju såklart alldeles för tidigt för att känna någonting alls som har med eventuell graviditet att göra men det är svårt att inte känna efter lite grann ändå :-)

lördag 5 maj 2012

Ruvare igen

Två små liv sattes in i torsdags! Det var inga absoluta toppembryon men de var bra enligt farbror doktorn. De fick tina upp fem av våra sju embryon för att få fram två som fortsatte celldela rätt och såg bra ut. Av de andra tre hade en stannat upp helt och två var alldeles för dåliga på andra sätt, inte livsdugliga helt enkelt.

Vi är försiktigt optimistiska... Kan man ha sån tur att man blir gravid två insättningar i rad? Det är klart att man kan ha sån tur och hoppas vi har det! Förra gången blev jag gravid men det gick ju åt skogen, så nu måste det vara vår tur att både bli gravida och att få barn. Men samtidigt viskar en annan liten röst inom mig att vi faktiskt fick de två bästa embryona förra gången och nu har vi fått två något sämre som dessutom varit frysta, så chansen ser inte riktigt lika bra ut denna gången, rent statistiskt sett. Usch, bort med den rösten, tänker inte lyssna på den, ska verkligen försöka att inte lyssna på den, ska försöka vara positiv. Även om jag av lång erfarenhet med många ruvningar vet att jag nu stigit på första vagnen på känslornas berg- och dalbana, turen är ca två veckor lång, enjoy the ride!

tisdag 1 maj 2012

På väg...

Imorgon åker vi till Finland, det är dags för FET. På torsdag klockan 13 får vi förhoppningsvis två embryon insatta. Nervöst... Håll tummarna!