Nu har ömheten i brösten försvunnit helt, de är fortfarande lite större än vanligt men alltså inte alls ömma, spontant så känns det som ett negativt tecken. Men å andra sidan så hade nog ömheten inte något med en eventuell graviditet att göra, den kom ju redan dagen efter ÄP, alltså redan före insättningen. Känns som att det måste ha varit en hormonreaktion på pregnylen och/eller progesteronet.
Det känns i magen, i vad jag tror är livmodern, då och då. Igår gick vi en lång promenad i naturen, en bit var brant uppför och då gjorde det lite mer ont i magen. Både igår och idag känns det då och då, det gör lite ont, jag kan inte riktigt beskriva det. Det känns inte som mensvärk för det brukar kännas mer i hela magen liksom och det här är mer lokalt. Sen rätt vad det är så känns det inte alls, som nu då jag inte känner någonting.
Jag blir galen av detta! Kan inte sluta fundera och analysera trots att jag vet att det är helt meningslöst. Jag har lyckats avhålla mig från att tjuvtesta än så länge i alla fall. Det är 8 dagar kvar till den riktiga testdagen. Under mina två tidigare IVF'er har jag börjat blöda på ruvardag 14 och då har jag även testat och fått minus. Funderar på att testa på dag 13 denna gången, nog borde man väl kunna få ett rättvisande resultat på dag 13?
Jag kastas mellan hopp och förtvivlan, fram och tillbaka, flera gånger varje dag. Just nu känner jag mig rätt negativ tyvärr. Jag har svårt att föreställa mig att jag skulle kunna få ett plus på ett gravtest, det känns så overkligt och avlägset. Jag som har gjort oräkneliga gravtest i två års tid och alltid fått ett hånfullt minus, hur skulle jag plöstsligt kunna få ett plus, kan inte riktigt tro att det någonsin kommer att hända faktiskt.
2 kommentarer:
Tänk positivt! Det är det enda rätta. Tänk att det onda i magen kan vara livmodern som töjer ut sig för att göra plats åt en mini-Alice!
m.
Jag vet att jag borde tänka mer positivt. Hoppas du har rätt M och att värken är växtvärk!
Skicka en kommentar