Ruvardag 6, IVF 7

Hej på er! Det här blir sista inlägget jag skriver på ett tag. Vad konstigt det känns. Imorgon ska vi flytta till huset och då har vi inte bredband på i alla fall en vecka tror jag. Så när jag väl är tillbaka här på bloggen så vet jag hur det har gått med det här IVF-försöket. Om det inte har lyckats så bör jag få mens på lördag, som är ruvardag 12. Men vi hoppas såklart på att det äntligen ska få vara vår tur att att plussa!

Hur känns det då? Jodå... det känns väl som vanligt tror jag, så som det brukar kännas för mig runt ruvardag 6. Kan inte säga att jag känner något som jag inte känt förut. Som vanligt så har ömheten i brösten börjat avta, de är fortfarande lite svullna men de är inte alls lika ömma längre. Den här ömheten/svullnaden kommer för mig redan före insättningen, så det har inget med eventuella graviditetssymptom att göra, det måste vara en biverkning av Pregnylen och Progesteronet. Jag tror att kroppen vänjer sig vid Progesteronet efter några dagar, samtidigt som effekten av Pregnylen börjar gå ur kroppen och då avtar ömheten. Jag blir ju piggare också, i början är jag jättetrött av Progesteronet. Lite lätt huvudvärk av och till, tror att även detta är en biverkning av Progesteronet. Lite ont i nedre delen av magen av och till, inget ovanligt i samband med ruvning.

Det enda som är annorlunda är väl mitt inre lugn, jag känner mig bara så lugn, det är svårt att beskriva. Jag känner mig inte alls stressad och spänd, jag räknar inte dagar och timmar till testdag. Vårt embryo var så himla fin, såg alldeles perfekt ut, jag tror att det kan vara vår tur nu.

Ha det bäst allihopa, jag hör av mig och berättar om hur det har gått om drygt en vecka!