Ruvardag 7, IVF 5

Som jag berättade om i mitt förra inlägg så har mönstret börjat upprepa sig. Ömheten i brösten är ett minne blott och värken har kommit. Redan igår på ruvardag 6 kände jag att brösten inte var ett dugg ömma längre och jag fick väldigt ont i magen, en molande värk som kändes precis som mensvärk och höll i sig hela dagen. Tyckte det var i tidigaste laget att få mensvärk! Tidigare har jag börjat blöda på ruvardag 13 med 2 dagars embryon och på ruvardag 12 med 3 dagars embryon. Nu har jag ju en blastocyst som odlats i 5 dagar så ifall jag inte är gravid borde jag alltså börja blöda på dag 10 har jag räknat ut. Då känns det tidigt med mensvärk redan på ruvardag 6. Så många dagar före blödningen har jag aldrig haft mensvärk tidigare. Så det kändes lite positivt igår eftersom värken kom oväntat tidigt, tänkte att det kanske kunde vara växtvärk i livmodern eller något sådant.

Imorse när jag vaknade kände jag direkt att mensvärken var där och den här gången kändes det mer på vänster sida, känns ungefär som att det är i vänster äggstock faktiskt. Där brukar jag väldigt ofta få ont precis före mens och i början av mensen. Fattar inte varför jag får ont där, fattar inte vad äggstocken har med mensen att göra. Så imorse kändes det inte lika positivt längre. Det där med att ha värken i vänster äggstock känns om att det talar för att mensen är på väg. Nu känns det lite mer positivt igen för värken på vänster sida har lagt sig lite och nu känns det mer i mitten av magen. Jag har inte börjat blöda heller och har inte sett till något färgat alls. Brösten är som sagt inte alls ömma längre men de är fortfarande svullna. Jag är väldigt trött och har varit det i flera dagar nu. Så visst hoppas vi fortfarande. Jag vill inte ha mens, jag vill vara gravid! Snälla låt mig vara gravid nu!

Igår fick jag veta att en kollega är gravid. Jag och min ofrivilligt barnlösa kollega förvandlades till två riktiga bitterfittor som satt och surade och muttrade ihop. Det är inte så att vi missunnar vår kollega hennes graviditet men visst blir vi avundsjuka och tycker att det är orättvist att hon blir naturligt gravid på typ tredje försöket trots ett liv i sus och dus med massor av festande, hög alkoholkonsumtion och rökande. Men sånt är livet.

Ikväll ska jag och mannen stanna hemma och mysa i tv-soffan. Det är redan helt mörkt ute. Tror jag ska tända lite ljus och sätta på lite soft musik medan jag väntar på att mannen ska komma hem från träningen.